OKT 1, 2019
Dagbok från en induktion av förlossning
Det finns många förlossningshistorier, men jag tycker det är alltför sällan jag har hört om de förlossningar som inte startat av sig själva. Detta är därför min erfarenhet av induktion.
En förlossningsberättelse om att bli igångsatt
När jag väntade min dotter fick jag högt blodtryck, och jag följdes därför noga av både barnmorska och sjukhus under hela graviditeten. Jag var på många kontroller och många ultraljud för att säkerställa att jag inte utvecklade havandeskapsförgiftning. Ju närmare förlossningsdatum jag kom, desto tydligare blev det också att förlossningen högst sannolikt skulle induceras före beräknat datum.
Med mitt förstfödda barn startade förlossningen också med en induktion, eftersom jag gick över tiden (och då hade jag för övrigt också högt blodtryck, men inte havandeskapsförgiftning). Jag har båda gångerna haft goda upplevelser med induktion.
Det finns flera sätt att inducera en förlossning på:
- Man kan få vattnet taget. Man kan få en ballongkateter.
- Man kan få piller.
- För vissa kvinnor är en hinnlossning en mild form av förlossningsinduktion, men för många (inklusive mig) har det ingen större effekt (jag fick några utan synlig effekt).
- Bland de mer alternativa formerna av induktion finns till exempel rebozo, akupunktur och zonterapi.
Faktum är att jag har läst att upp till var fjärde förlossning i Danmark induceras.
https://www.laegerformidler.dk/igangsaettelse-af-foedslen/
Min erfarenhet av induktion med piller
Jag fick som sagt en induktion med piller. På grund av mitt blodtryck blev jag inlagd, medan de flesta annars skickas hem efter att ha tagit den första pillret. Från det att jag tog den första pillret tills jag hade fött, gick det lite över ett dygn. Jag blev igångsatt med Angusta (Misoprostol) och det är naturligtvis olika hur våra kroppar reagerar. Jag fick fyra piller med två timmars mellanrum vardera, och då började värkarna komma. Jag slutade därför med pillerna efter råd från barnmorskan, men under natten avtog värkarna lite igen.
Nästa dag var jag lyckligtvis redo att få vattnet taget, och därifrån gick det snabbt - den första värken kom kort efter att vattnet hade tagits, och drygt fyra timmar senare hade jag min flicka i famnen.
Även om det var en fin process, framstår det lite dimmigt i minnet när jag tänker tillbaka. Så mycket händer när en liten ny människa kommer och kräver all ens uppmärksamhet, och då glöms graviditetens prövningar snabbt bort. Dessutom hände det väldigt mycket den sista veckan fram till mitt beräknade datum (och förlossning), då jag var på kontroll på sjukhuset varannan dag för att säkerställa att både jag och babyn mådde bra trots mitt höga blodtryck.
Jag har därför hittat en messenger-konversation som jag hade med min goda väninna Cecilie under de sista fem dagarna av graviditeten.
Det är härligt med en sådan dagbok där jag har delat mina upplevelser, tankar och upp- och nedgångar, och det finns säkert vissa känslor som bara andra gravida kan relatera till.
Kanske kan mina tankar och funderingar vara till inspiration för dig, där förlossningen närmar sig (en induktion). Oavsett vad är det viktigaste alltid att du lyssnar på dig själv och DIN magkänsla.
Graviditeten närmar sig beräknat datum
Fredag kl. 12.34 kommer ett meddelande från min väninna Cecilie.
12:34
"Hur gick det med kontrollen på sjukhuset?"
12:56
"Åh, lite blandat. Blodtrycket har stigit, så nu måste jag få behandling för det. Och de ville också sätta igång mig på söndag, men jag sa att jag helst ville närmare beräknad födelse (min beräknade födelse var följande torsdag). Så istället ska jag på kontroll varannan dag.
Det är verkligen med lite blandade känslor... Jag fick också en hinnlossning så kanske det kan sätta igång något."
"Jag tycker hormonerna flyger lite åt alla håll just nu."
14:42
"Jag tror jag ska lyssna på vad jag själv mår bäst av, för om jag inte mår bra av att bli igångsatt på söndag, och jag blir det ändå, då kan det vara så att jag omedvetet motarbetar det - och det är trots allt jag och min kropp som ska göra jobbet."
15:00
"Ingen kan säga vad som är rätt för dig. Om det hade varit helt fel, skulle läkarna nog inte heller ha låtit dig välja själv."
15:56
"Ja, jag tänker också att de kunde ha varit strängare i sin rekommendation om så var fallet, men självklart är det alltid ett val om man vill ta emot behandling. Jag har bestämt mig för att jag inte vill bli igångsatt på söndag, som det är just nu, men kanske är jag öppen för att det sker på tisdag istället. Jag vet att det inte låter som en stor skillnad, men det gör en skillnad i mitt huvud."
Söndag kl. 12:22
Ett meddelande från Cecilie dyker upp.
12:22
"Hur gick det med kontrollen idag?"
12:23
"Jag sitter fortfarande och väntar på att komma in. Hade annars tid för en timme sedan, men det där schemat har jag bara upplevt har hållit en enda gång."
"Det goda är dock att barnmorskan jag har gått till konsultation hos är i tjänst idag, så jag hoppas lite att det blir hon som tar hand om mig."
15:21
"Jag har kommit hem nu och har fått tid för induktion tisdag förmiddag kl. 10. Det är okej, om det bara håller. Så nu är det nog bara att räkna ner..."
Måndag kl. 11:51
Jag skickar ett meddelande till Cecilie.
11:51
"Idag har jag bråttom med att få de viktigaste projekten färdiga - är dock lite osäker på om jag hinner bli klar med bebisfilten."
14:14
"Filten kan du ju ta med dig imorgon och sticka på den medan du väntar på att något ska hända. Stickning ska ju frigöra oxytocin? Som är värkstimulerande, precis som kärleksfulla kyssar och kramar"
14:40
"Tycker nog att något av det värsta just nu är ovissheten om hur lång tid det kommer att ta att sätta igång mig - om jag bara ska ha ett par enstaka piller, eller om vi ska vara där i flera dagar...."
15:16
"Jag får beväpna mig med tålamod - jag har garn för nya stickprojekt och iPaden är laddad och redo att streama filmer"
Tisdag kl. 07:35
Ett meddelande från Cecilie checkar in.
07:35
"Har de egentligen pratat om ifall de eventuellt skulle kunna ta vattnet istället för piller? Eller är det ett jobbigt sätt att sätta igång?"
07:42
"Som jag förstod det var jag inte tillräckligt öppen för att de skulle kunna ta vattnet, men jag har tänkt att fråga om det idag. Jag menar att man ska vara 3-4 cm öppen och häromdagen var jag väl bara en och en halv cm."
11:44
"Kom du in i tid?"
12:05
"Nej, vi väntade tre kvart. Och så låg bebisen och sov medan de körde CTG, så jag fick ligga extra länge. Nu har jag precis fått det första pillret, och så ska jag ta piller varannan timme fram till kl 22, om det inte börjar komma värkar. Jag blev också just undersökt men livmoderhalsen var inte kort nog för att de skulle kunna ta vattnet. Och så fortsätter det annars med piller igen imorgon om inget händer idag… Så nu är det bara att ta fram stickningen..."
15:05
"Jag tycker jag kan känna lite molande värk i magen, men jag är nog också extra uppmärksam just nu"
18:06
"Hur går det?"
18:24
"Jag har fått lite molande värk i magen och lite i ländryggen och en massa förvärkar, så något är på gång.."
18:45
"Vad bra att höra att pillren hjälper. Det är helt galet att man går och hoppas på att man får ondare! Men det kommer något underbart ut av det"
18:47
"Haha ja, jag har ångrat lite att jag är gravid, jag har inte lust med den förlossning som jag vet väntar alldeles strax"
20:00
"Nå, nu ska jag hoppa över ett piller då jag har ganska många förvärkar och min livmoder behöver också få slappna av lite - och kanske är något på gång som inte ska överstimuleras enligt barnmorskan. Det är väldigt trevligt, ikväll är det min konsultationsbarnmorska som är i tjänst."
Onsdag kl. 06:37
Jag skickar ett meddelande till Cecilie.
06:37
"Äh, värkarna har avtagit lite under natten. Har vaknat ett par gånger, men har sovit vidare efter att jag fick en värmedyna. Nu vet de inte riktigt om vi ska avvakta eller ge mig fler piller, för samtidigt är det väldigt fullt just nu med förlossningar. Jag känner mig lite kluven, för jag har varit nervös för att det skulle dra ut på tiden, eller att jag skulle bromsas på grund av något, men å andra sidan har jag inte lust att föda om de inte har tid att ta hand om mig. Det som är bra är dock att vi har fått vila oss."
07:37
"Jag har fått veta av barnmorskan att de kommer att försöka ta vattnet när det finns tid och plats på förlossningsavdelningen, men att jag nog inte ska räkna med något förrän efter lunch. Om det lyckas, men att det inte händer mer inom ett par timmar, så ska jag få värkstimulerande dropp."
14:18
"Mon det är full fart igen? Du ska såklart bara låta bli att svara om du inte orkar, har tid eller har lust"
"Då är det bara ett tecken på att något hänt. Jag förväntar mig inte alls att du ska uppdatera mig."
"Det är bara jag och min nyfikenhet som vill berätta att jag tänker på dig"
15:57
"Det är full fart nu! Jag kom till förlossningen och fick vattnet taget kl 13 och så kom det snabbt värkar som också gjorde riktigt ont. Och jag kände inte alls att jag var med mentalt eller kunde slappna av. Fick epidural runt kl 15 och nu har jag mer lugn och känner mig närvarande. Så nu ska kroppen bara arbeta sig fram till finalen"
17:54
"Nu firar vi födelsedag"
Tack till Hanne H. !
- Tack för att du ville dela med dig av dina erfarenheter om igångsättning av förlossning.
Har du också något du vill dela, vill vi gärna höra från dig. Skriv till kamilla@mamamilla.dk
